Skadegörelse

Vi i vår grupp tycker att det är mycket angeläget att sprida kunskap om fornminnena och att vår by och dess omgivningar är unika med sina talrika lämningar.
Har man inte kunskapen om detta, kan man t.ex. med nutida skogsbruksmaskiner på några timmar förstöra stora områden med fossil åkermark.

Vad händer med fornlämningarna idag?

Vid dags datum skördas fossil åkermark i rasande fart efterhand som det moderna, rationella skogsbruket drar fram. Hyggesplöjning är ett effektivt sätt att förstöra två- och tretusen åriga fornlämningar och metoden utmålas dessutom som en miljöbov eftersom plöjningen påskyndar nedbrytningen och därmed förvärrar den s.k. växthuseffekten. Både natur- och kulturhänsyn talar alltså för en bannlysning av markberedning i form av hyggesplöjning.

Kan vi för framtida generationer försvara
att vi inte förvaltat vårt arv bättre än vad vi gör idag?
 

Det vilar ett stort ansvar på alla som är verksamma inom skogsbruk,
kulturmiljövård och hembygdsrörelse att slå vakt om vårt arv!

"Hotet som består i att fornlämningarna blir anonyma - att de befinner sig i ett slags ingenmansland, där ingen längre berättar om dem eller har namn på de. Fornlämningarna uppmärksammas först när de ligger i vägen för något, och då uppmärksammas de för att deras borttagande kostar mycket pengar och försenar det aktuella arbetsföretaget."
Ur "Fornlämningar och folkminnen" av Mats Burström, Torun Zachrisson & Björn Winberg

§ En förutsättning för en framgångsrik kulturmiljövård är att den har stöd i den allmänna opinionen och av den enskilde medborgaren uppfattas som angelägen och meningsfull. (Prop. 1987/88- 104:30)

 

Här nedan kan du välja vad du vill läsa mer om...